RSS Feed

december, 2011

  1. Snö, sjukdom och datorspel

    december 7, 2011 av Sabina Koggdal

    I förrgår kom första snön. Jag och Laban gick en promenad.
    Laban älskar snö och brukar alltid rulla sig en massa i den men den här gången var det mer intressant att lukta och kissa.

    20111207-145254.jpg

    Sen dess har jag nog inte varit ute i snön för jag har varit sjuk! Nu börjar jag bli trött på det och tänker se till att bli frisk. Jag har missat ett styrelsemöte och kommer missa ridlektionen idag, det suger lite.
    Istället har jag spenderat mina dagar med att sova och sitta vid datorn.
    Förutom i förrgår när Torbjörn var här en sväng. Jag hade orkat ta fram lite julpynt och vi glodde på saker på youtube, drack glögg, åt goda kakor och klädde min minijulgran.
    Det var mys.

    20111207-150025.jpg

    För ett tag sen fastnade jag vid ett tv-spel till playstation 2 hemma hos en kompis. Det var uppenbarligen ett väldigt roligt spel då jag liksom inte riktigt kunde slita mig och vi kom därifrån ganska sent. Dungeon Hunter hette det i alla fall och är ett ganska klassiskt hack-and-slash-spel.

    Dungeon Hunter

    Ni som väntat på den där nördiga delen som jag pratat om så kommer en del av den nu ;)

    Problemet var ju att det var ett spel till playstation 2 och jag äger ingen sån.
    Så jag googlade helt enkelt efter liknande spel till pc. Det jag då hittade var Torchlight och Titan Quest.

    Till en början kollade jag mest på Titan Quest då jag tyckte att grafiken på karaktärerna i Torchlight var ganska ful. Jag menar, kom igen, vi har den klassiska spännisen som dessutom är klassen ”destroyer” där de lyckats göra en karaktär som i princip består av en stor överkropp. Klassen ”vanquisher” är en lättklädd tjej i bästa vampyrdödar/rouge-stilen och sista klassen ”alchemist” är arketypen av någonslags stempunk-snubbe komplett med goggles, hög krage på skinnjackan.

    Torchlight är också ett klassiskt dungeon-crawling hack-and-slash-spel och överallt där man läser om det jämförs det med gamla hederliga diablo 2.

    ”hm, håller det här på att bli någon slags spelrecension? Det verkar lite så.. jaja, vi fortsätter..”

    Det blir tyvärr inte så mycket mer prat om Titan Quest, för efter att ha försökt se förbi karaktärsklasserna ,som inte riktigt var i min smak, upptäckte jag att övriga grafiken i spelet är jäkligt snygg. Jag läser vidare och upptäcker att man har en katt eller hund som något slags husdjur som hänger med och hjälper till att döda mönster. (På den här punkten är jag väldigt tjejig och jag tycker ju om djur så det här var ett plus för mig).
    Det här djuret har dessutom ett inventory precis som du och kan springa tillbaka till stan och sälja av saker medan du fortsätter döda monster! Det här är ju faktiskt en bra ide. Hur många gånger har man inte suckat över att ens inventory blivit fullt igen, trots att man precis kommit utanför staden, när man spelat diablo 2?
    Det finns dessutom en gemensam stash som man kan läggar saker i och sedan hämta upp med en annan karaktär. För alla gånger det känns som man hittar tusen magiska ranged-vapen när man själv kör närstrid. Sen kan man väl i och för sig hur diskutera hur mycket det kan räknas som fusk men jag tycker det verkar smidigt.
    Det finns precis som i Diablo 2 gems och vapen som man kan sätta dem i. Ytterligare en grej som skiljer sig från Diablo 2 är att man kan plocka ut gems ur vapen igen (till en kostnad plus att vapnet förstörs). Men detta förhindrar att man sitter och samlar på de där stenarna i evigheter och måste uppgradera dom till max innan man faktiskt använder dem över huvud taget.

    Själv associerar jag spelet lite med Dungeon Siege II som jag spelade en del för ett tag sen. Det är lite färgglatt i grafiken på samma sätt och mycket färger och explosioner när man attackerar varelser.
    Men när jag startade spelet insåg jag att det var ett diablo 2 i nya kläder. Bakgrundsmusiken är otroligt lik den i Diablo 2, det finns en snubbe i staden som agerar The Horadric Cube i Diablo 2. Inventory, skill tree och stat point-delen ser väldigt lika ut och ligger på samma ställen som i Diablo 2.

    Men hur som helst så blev det Torchlight som jag provade först. Jag har bara gjort de två första uppdragen än så länge så jag kan inte säga så mycket om resten av spelet utan det får komma senare.
    Förresten så valde jag Alchemist som klass om ni undrar, och en hund som husdjur. Har alltid tyckt om att spela summoning druid i Diablo 2 och det här var lite liknande.

    This was a lot of Swenglish in this text. I hope all my non-swedish friends understand anyway. Comment if it doesn’t make sense and I will fix something :) .

    Vi avslutar med ett par bilder på Theleborgs slott som står i min hemstad Växjö och som jag i många år ville köpa när jag blev rik. (Det kan vara så att jag fortfarande vill det lite grann.)


  2. Ett djur till?

    december 5, 2011 av Sabina Koggdal

    Vi har ju faktiskt ett djur till här hemma. Det är Boris 18-åriga nymfparakit Lillen.
    Lillen kan inte flyga då hans far också råkade vara hans bror. Detta har resulterat i en vinge utan vingpennor (ni vet de där långa fina fjädrarna längst ut som är rätt bra att ha om man vill trotsa tyngdlagen).
    Men Lillen själv är så klart övertygad om att han kan flyga trots 18-årig erfarenhet av kraschlandningar.

    Jag och Lillen är inte alltid kompisar. Han brukar lyckas ge ifrån sig de mest högljudda och skärande skrin (som egentligen bara är en hälsning till fåglarna på andra sidan gården) just de dagarna man har som mest huvudvärk. När han äter mat ser han till att det hamnar fröskal på halva vardagsrumsgolvet och han är en ganska stor bidragande faktor till allt damm i lägenheten.

    Men jag och Lillen har börjar bli bättre kompisar.
    Han kan ju faktiskt sitta och småprata lite mysigt medan man sitter vid datorn och han kan säga hej :)
    Vi kanska får skylla oss själva lite som får fågelfrön i vardagsrummet om vi har honom där. Men jag tror inte han skulle trivas så bra om han fick sitta själv i gästrummet hela dagarna. Inte ens flyga kan han ju.

    På senaste har vi haft honom ute i lägenheten lite mer. Dock får man vara lite beredd på att en ny provflygtur kan påbörjas när som helst.
    Hittills har det gått riktigt bra med endast lättare krascher och han verkar trivas bra.
    En dag satt jag och spelade Morrowind med honom på axeln. Han höll sig sysselsatt med att undersöka min tröja, tugga på ett blad från en växt han älskar och putsa mitt hår. Det var jättemysigt och efter ett tag somnade han på bladet på min axel.

    20111205-112555.jpg

    Han är ändå rätt fin:)

    Om ni inte läste förra inlägget så handlade det om när Boris fyllde år och man kunde se en bild på alla fina kakor vi åt.
    Vad man också kunde se var en träslev som jag hittade på golvet dagen efter i ett helt annat skick. (och nej, det var inte lillens verk.)

    20111205-114204.jpg